Lyckade skrivstugor: Våra lärdomar

Att ordna skrivstugor är inte lätt. I varje fall inte om målet är att nya Wikipedianer ska skriva nya artiklar som gamla Wikipedianer anser vara i enlighet med Wikipedias kvalitetskrav och processer. Via försök och misstag tror vi oss på Fredrika ha kommit på några nyckellärdomar – väsentliga ingredienser i receptet på framgångsrika skrivstugor.

Under de senaste två veckorna ordnade Projekt Fredrika två Wikipedia-skrivstugor tillsammans med Svenska folkskolans vänner och Bildningsalliansen. Skrivstugorna i Vasa och Helsingfors var mycket lyckade i både deltagarnas och Fredrikas ögon; flera nya artiklar blev skapade.

Sedan början i Nagu 2018 har vi genom många försök samlat på oss idéer om hur vi bäst vägleder och sparrar folk att bidra till Wikipedia. Ett vinnande upplägg nu hösten 2022 verkade bestå av flera faktorer.

1. En bra samarbetspartner: Svenska folkskolans vänner och Bildningsalliansen bad oss ordna skrivstugor för deras medlemmar. Genom deras kontakter och koordinering fick kursen närmare 30 anmälningar.
2. Rätt ställda förväntningar: För de anmälda ordnade vi ett förberedande Zoom-möte, där vi berättade om ett tidigare Wikipedia-projekt vi gjort tillsammans med representanter för Sjöfartsutbildningen på Åland (se ASA). Det här visade på förebilder, på vad som är möjligt. Därefter diskuterade vi vad och en av deltagarna ville få gjort på Wikipedia. Ordet var fritt, frågor uppstod. Vi sammanfattade det förberedande mötet per mejl.
3. En tydlig hemläxa: I sammanfattningen ingick en hemläxa att skapa användarnamn, kolla hur liknande artiklar är skrivna (förebilder), förbereda egen text och samla källor för det deltagarna ville skriva på Wikipedia.
4. Lagom stora skrivstugor, nära deltagarna. Själva skrivstugorna skedde fysiskt på ort och ställe i Vasa och Helsingfors, och de blev passligt stora. Båda hade cirka 7-8 deltagare. Deltagarna kom väl förberedda på plats och det var lätt att dyka in i själva skrivandet.

Med detta upplägg blev själva skrivandet i skrivstugan effektivt. Deltagarna verkade alla ha erfarenhet av att redigera hemsidor med i bagaget, så själva hantverket i form av redigeringsverktyget i Wikipedia var inte så främmande i sig. Det främmande var däremot Wikipedias kutymer, uppslagsverksstil och formatering.

Vi gick igenom Wikipedia-aspekter som att välja rätt huvudrubrik för artikeln, rätt innehåll för introduktionstexten, rätta underrubriker för artikeln, att skriva objektiv text istället för marknadsföringsadjektiv, att lägga till källor och externa länkar i texten. Vi länkade även våra texter till andra artiklar, och satt även in länkar från andra artiklar till vår egna. För några hann vi till och med med lägga till infolåda och bild.

För de användare som redigerade sin text i sin egen sandlåda var det enkelt att fundera vad rätt slutliga rubrik för artikeln borde vara, familjära Jakobstads arbis eller officiella Jakobstads arbetarinstitut? Vi rekommenderar starkt nybörjare att öva genom att spara artiklar med halvfärdiga texter i sandlådan.

På tre timmar fick alla sin artikel ihopknåpad och till slut gick Robert runt hos var och en, tog en sista titt. Uppnår artikeln kraven för Wikipedia? En artikel i taget publicerades, följd av applåder och hejarop från resten av skrivstugans deltagare.

Vi diskuterade också etik – vad är rätt och fel på Wikipedia? Wikipedia kräver objektivitet av sina redigerare - man ska inte skriva om sig själv. I detta fall skrev flera representanter i någon mån om sin egen organisation (medborgarinstut, förening, etc). Vi förebyggde de negativa aspekterna av att ha “egen ko i diket” (finlandssvenskt uttryck för egenintresse) genom att tillsammans titta på relevanskraven för Wikipedia och kontrollera varandras texter. Vi valde användarnamn i vilka organisationens namn ingår och skreva in på Användarsidan vilken organisation användaren jobbar för eller representerar. På det här sättet ville vi göra det klart för Wikimediagemenskapen i vilken utsträckning artikelförfattaren var kopplad till själva temat för artikeln; sådant skall inte komma som en överraskning i efterhand, även om vår uppfattning här är att vi rörde oss inom väldigt ljusa nyanser av gråzonerna.

Glädjen var stor för många som länge hade hoppats få en Wikipedia-artikel till stånd för sin organisation. Till exempel svenskspråkiga Sjuksköterskeföreningen i Finland har länge haft en artikel på finska, men inte på svenska. Nu är den svenska skriven och upplagd med fina inkommande länkar från t.ex. Sophie Mannerheim!

En artikel som inte uppnådde principiella relevanskriterier i ålder eller storlek var Project liv, som är grundad 2014, men deras inverkan i samhället, uppmärksamheten de fått i medier och erkännandet de fått var så övertygande att de nog galant bör få ha en Wikipedia-artikel.

Fascinationen var hög bland deltagarna i Vasa när de såg att deras artiklar blivit finslipade av aktiva Wikipedianer inom en halv timme från publiceringen - tack Yger, tack Stigfinnare!

Men allt går inte som på Strömsö (finlandssvenskt och allmänfinländskt uttryck för att det verkliga livet bjuder på vissa motgångar, allt är inte så enkelt som i receptboken). Av över tio skapade artiklar blev en artikel raderad inom 12 timmar, med orsaken “plagiat, text kopierad från historik”. Det kan förstås kännas orättvist för en skribent som just lagt ner mycket tid och möda på att skriva ihop en artikel, men samtidigt är detta just den form av granskning som gör Wikipedia pålitlig. I sin egenskap av administratör kunde Robert rädda den raderade texten (som tyvärr inte skapades i skribentens sandlåda) och efter lite avkortning och omarbetning kan texten säkert bli färdig för ett nytt försök till publicering.

De skapade artiklarna finns samlade här på projektsidan:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Projekt_Fredrika/Skrivstugor