2020, en tillbakablick

Åtminstone någonting gick bra 2020, nämligen Projekt Fredrika!

ÅU har börjat berätta om Fredrika

Den som läser Åbo Underrättelser har kanske noterat de korta spalterna om Projekt Fredrika. Den första, Nagu, världens medelpunkt, beskrev hur vi med Nagu som startpunkt började nysta fram helheten kring det svenska Finland på Wikipedia. Konsten att övertyga andra är början på ett tal på Fredrikas fiktiva bolagsstämma inför aktionärerna, dvs. dem som har ett intresse för det svenska Finlands väl och ve. Talet på Restaurang ÅU är andra halvan. Indirekt anknytning till Fredrika har också spalten Det svenska Finland, ett genmäle på Mårten Mickos’ spalt Radera svensk.

Tre Smeder gav Fredrika uppmärksamhet

Hösten 2020 har Projekt Fredrika fått rikligt med medieuppmärksamhet. Detta för att Stiftelsen Tre Smeder beviljat oss 50.000 € för projektet Helsingfors, det svenska Finlands ansikte utåt. Detta har synts i HBL och i Yles morgonnyheter. Jag har fått beskriva projektet i Affärstidningen Forum och inför Tekniska Föreningen i Finland.

Fredrika tog tjuvstart inför 2021

Helsingforsprojektet börjar egentligen 2021, men artiklarna och nyhetsinslaget ledde till en liten tjuvstart, med ångan uppe. En sak ledde till en annan. Wikipedia behöver källor, men alltid finns inte bekvämt tillgängliga trovärdiga källor, så vi utvidgade lite vår repertoar. Vi publicerade en intervju på engelska, med Gideon Bolotowsky, talesman för Finlands judar 1989-2007, modersmål svenska. Läs mer i artikeln About language and the Jews of Finland.

Fonderna står för fiolerna

I allt ståhej om Tre Smeder drunknade det faktum att Fredrikas primära finansiärer är Svenska kulturfonden (50.000 €), Konstsamfundet (30.000 €) och Svenska Folkskolans Vänner (20.000 €). Utan insatserna från dessa Tre Stora hade vi fört en tynande tillvaro. Utan fondernas hjälp hade Fredrika föga funnits.

Lina och Robert, kärnan i Fredrika

Nu är vår styrka två personer på heltid, ett varierande antal personer för enskilda projekt, och ett halvdussin personer som jobbar pro bono. Lina Winqvist, innehållschef, har jobbat heltid sedan sommaren 2019, medan Robert Silén, generalist, jobbat heltid sedan sommaren 2020. Med denna duo har jag bollat idéer som vi tillsammans förverkligat. Linas mediekunskap har kompletterats väl av Roberts IT-kunskap, med påföljden att vi synts både i medier (sociala och klassiska) och kunnat göra ett ordentligt avtryck där det gäller, nämligen på själva Wikipedia – som är den främsta formen av “digital humaniora” mänskligheten har, om du frågar mig.

Mikael, Tobias och Sofia, våra specialister

Ibland behövs specialkunskap och mer kapacitet. Mikael Johnson har skapat det 24-sidiga PDF-dokumentet “Det svenska Finland” tillsammans med Robert. Det här är en översikt över alla artiklar om det svenska Finland, på Wikipedia. Tobias Jern har kodat vidare på våra Python-program, tillsammans med mig. Och Sofia Ek har skött allt svårt audiovisuellt – allt från grafik via fotografering till ljudupptagning, samt överföring av dessa till Wikimedia Commons.

Pro bono-arbete

I bakgrunden har vi ett större antal personer som likt mig arbetar pro bono för Fredrika. Jag ska här inte räkna upp alla, men kan inte undgå att notera att det inger mig speciell glädje och stolthet att vi aktivt stöds av det svenska Finlands egen Diderot, Henrik Ekberg, mannen bakom Uppslagsverket Finland.

Råd av utomstående

Väldigt värdefulla råd har får vi också av många personer utanför Projekt Fredrika. Inte heller här ska jag räkna upp alla, men vill med glädje lyfta fram den finska Wikipedia-profilen Urjanhai.

Vilka Wikipedia-artiklar hör till det svenska Finland?

Det finns tre sorters artiklar som vi anser höra till det svenska Finland.

Personer är det som folk slår mest upp på Wikipedia, och Robert har på Wikidata markerat alla som hör till det svenska Finland med P- och Q-koder, på Wikidatas manér.
Orter är en annan kategori som entydigt kan hänföras till det svenska Finland, utgående från ortens språkförhållanden. Det är kategori två.
Den tredje kategorin är de sidor som är tätt länkade från de två första kategorierna. På så sätt vet vi att räkna med artikeln om “Helsingfors Aktiebank” eller “Wärtsilä”, medan “Kansallis-Osake-Pankki” och “Valmet” inte kräver samma uppmärksamhet.

Gränsen är flytande, men via Fredrikas Python-program kan vi avgöra vilken grånyans ska utgöra gränsen för vad som är med och vad som lämnas bort.

Programmeringsarbete

År 2020 har personligen för mig inneburit en viss nostalgi till tiden för Fredrikas tillblivelse. Då programmerade jag mycket. “Fredrikas Lupp” analyserade nuläget på Wikipedia – jämförde artiklarnas längd, kvalitet och popularitet (antal lästa sidor) på svenska, finska, engelska och tyska. Sedermera tog Tobias Jern över kodandet, och vi har i år också använt det ryska bolaget Tempesta för kodning, då vår egen kapacitet trutit.

Men i år har vi också gjort något helt nytt. Voronoi! Det rör sig om en ukrainsk matematiker från 1800-talet, som hittade på en sorts grafer som blomstrade först med datorernas hjälp. Kolla in vår översikt “Det svenska Finland” så får du se vår metod att illustrera stora textmassor på ett åskådligt vis. För egen del var det väldigt givande att skapa algoritmen för ritningen och förverkliga den med Python. Koden har sedan används och finslipats av Robert och Mikael.

Inför 2021

Denna inlaga är en blick bakåt, inte framåt. I ÅU-artiklarna tittar jag också framåt, och konstaterar att det är svårt att säga om vi redan nått halvvägs i Projekt Fredrika.

Vare därmed hur som helst: Nu jobbar vi för att 2021 ska bli ett ännu framgångsrikare år för Fredrika än 2020 varit.

God Jul och Gott Nytt År 2021!

Läs också gärna Strån till stacken samt Projekt Fredrika år 2020 i bilder och de tre kanske mest udda sakerna vi lärde oss i år.

Projekt Fredrika förbättrar täckningen av det svenska i Finland på Wikipedia, främst på svenska men också på andra språk. Läs om oss på Wikipedia (Projektsidan, Project page, Projektisivut, Projektseite, Page du projet, страница проекта) eller följ oss på Twitter, Facebook, eller Instagram.