Den utopiska webben

Huvudstadsbladets ledare 23.1.2020 återpublicerad med lov av tidningen. Torsten Fagerholm är ledarskribent i Hufvudstadsbladet och tidigare chefredaktör för Affärstidningen Forum. Bild av Karl Vilhjálmsson.

Webben behöver inte urarta till en vildvuxen djungel av giftiga vanföreställningar. Allt är upp till dig – användaren.

År 2020 lär gå till historien i termer av hätska utfall utan grund i vetenskap eller fakta. Medan digitala vandaler och cyniska pyromaner härjar runt på sociala medier är Wikipedia en påminnelse om webbens ursprungliga nyktra löfte: ett kunskaps- och fredsprojekt för oss nyfikna. För 20 år sedan då uppslagsverket Wikipedia lanserades dominerade Yahoo som sökmotor, Google var blott en liten uppstickare. Sedermera har profitdrivna teknikbolag mörbultat den liberala, konstitutionella demokratin och det vetenskapliga upplysningsprojektet. Wikipedia visar däremot styrkan hos ideellt kunskapsarbete: en gemensam kunskapsbas driver all mänsklig framgång.

Wikipedia är en gratis encyklopedi som vem som helst kan redigera. Idealismen lockar en bred skara volontärer som författar, redigerar och granskar innehåll. Hos mången frambesvärjer sociala medier en intern, skränig, uppkäftig och självupptagen tonåring. Men Wikipedia styrs inte av algoritmer, användaren exponeras exakt för det innehåll man själv efterfrågar. Målet är inte att vara beroendeframkallande eller pocka på vare sig uppmärksamhet eller spendervilja. Wikimedia-stiftelsen står fri från påtryckningar och förlitar sig på donationer och frivilligarbetare. Grundmekanismen är identisk med demokrati och vetenskap: en ständig process som är föremål för omtolkning. Wikipedia tillämpar öppna redaktionella processer och har etablerad praxis för att hantera oenigheter, motstridiga åsikter och skevhet. Kollektiv intelligens självsanerar hätska och extrema budskap. Wikipedia lockar fram det bästa inom oss: tålmodighet och nyfikenhet på verifierad, nyanserad kunskap.

Ett lyckat experiment för sin tid var Encyclopédie (1751–1772) ett banbrytande uppslagsverk som uttryckte redaktören Denis Diderots upplysningsfilosofi. Diderot tvingades stå emot trakasserier från myndigheter och konservativa krafter, och platsar vid sidan av Voltaire och Rousseau på historiens altar.

På 20 år har Wikipedia vuxit ut till 55 miljoner artiklar på över 300 olika språk. Redan fem år efter lanseringen bedömdes sajten vara lika tillförlitlig som Nationalencyklopedin eller Encyclopedia Britannica. Också i senare undersökningar har Wikipedia ofta överträffat sina traditionella – alltmer sällan tryckta – konkurrenter. Nyckeln är crowdsourcing, ett medskapande där en massa volontärer samarbetar för att bidra till en av historiens största kunskapssamlingar. Mänsklighetens största framgångar bygger på kollektivt, lösningsinriktat arbete. Visst lider Wikipedia delvis av kvantitet på bekostnad av kvalitet. Men i bakgrunden finns alltid ett mänskligt tänktalko, en strävan efter förståelse.

Wikipedia är inte immunt för felaktigheter, men en smart användare ser sajten som en mellanlandning eller språngbräda i jakten på fördjupad kunskap – speciellt inom mer esoteriska ämnen. Allt som publiceras på Wikipedia ska uppbackas av källhänvisningar och verifieras – men ansvaret ligger i slutändan på läsaren.

Det ska medges: på Wikipedia återstår betydande brister inom flera ämnesområden. Vissa jobbar metodiskt för att fylla igen dessa luckor, bland annat Projekt Fredrika som sätter Svenskfinland på den digitala kartan. Därtill har Wikipedia samma beklagliga slagsida som resten av teknikvärlden, webben och kommentarfälten, nämligen en manlig övervikt. Sajten är lite av de unga, vita grabbarnas arena. Slagsidorna förklaras av att allt som produceras som webbtalko speglar de aktiva användarnas intressen. Vidare ligger artiklarnas styrka sällan i den litterära kvaliteten.

Hursomhelst visar Wikipedia att vi kan arbeta ideellt för det gemensamma bästa – utanför marknaden och dess ofta perversa digitala logik. Wikipedia drivs av amatörer i ordets rätta bemärkelse: aus liebe zur Kunst – av ren, nördig klockarkärlek. Delta i gräsrotsarbetet eller -finansieringen: donera en slant eller ställ upp som volontär. Bevara Finland som kunskapsnation i en tid av negativ polarisering och relativisering av fakta. Tänd ett ljus och bekämpa det antidemokratiska desinformationskaoset.